Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.  Related Paintings of marcus larson :. | Skepp pa stormigt hav | Nattlig marin med brinnande fartyg | Skepp pa stormigt hav | Waterfall in Smaland | Stemship in Sunset |
Related Artists:
Jean Charles Cazin
1841-1901 French Jean Charles Cazin Location Painter and ceramicist. His earliest paintings reveal close affinities with the realist tradition, while his later compositions (mostly landscapes of northern France) demonstrate an awareness of Impressionism and a commitment to recording the changing effects of light and atmosphere. He was sent to England for health reasons but by 1862 or 1863 was living in Paris and active in avant-garde artistic circles. In 1863 he exhibited Recollections of the Dunes of Wissant (untraced), a work based on close observation of the coastline of northern France, at the Salon des Refuses. He enrolled at the Ecole Gratuite de Dessin under Horace Lecoq de Boisbaudran, where he became friends with Alphonse Legros, Thodule Ribot, Henri Fantin-Latour and Leon Lhermitte, all of whom adopted Boisbaudran method of developing paintings from memory as a way of heightening perceptions. During this period Cazin also met Marie Guillet, whom he married in 1868.
Anna Althea Hills
1882-1930
Paul-Albert Besnard
(2 June 1849 --4 December 1934) was a French painter and printmaker. He was born in Paris and studied at the École des Beaux-Arts, studied with Jean Bremond and was influenced by Alexandre Cabanel. He won the Prix de Rome in 1874 with the painting Death of Timophanes Until about 1880 he followed the academic tradition, but then broke away completely, and devoted himself to the study of colour and light as conceived by the Impressionists. The realism of this group never appealed to his bold imagination, but he applied their technical method to ideological and decorative works on a large scale, such as his frescoes at the Sorbonne, the Ecole de Pharmacie, the ceiling of the Comedie-Française (main theatre in Paris), the Salle des Sciences at the Hôtel de Ville, the mairie of the Ier arrondissement, and the chapel of Berck hospital, for which he painted twelve Stations of the Cross in an entirely modern spirit. A great virtuoso, he achieved brilliant successes alike in watercolour, pastel, oil and etching, both in portraiture, in landscape and in decoration. His close analysis of light can be studied in his picture La femme qui se chauffe at the Luxembourg in Paris, one of a large group of nude studies of which a later example is Une Nymphe au bord de la mer; and in the work produced during and after a visit to India in 1911. A large panel, Peace by Arbitration, was completed seven days before the outbreak of war in 1914.